måndag 26 maj 2014

MIN KOSTOMLÄGGNING

(repost från 4:e okt 2012)

Tänk om min oändliga MS- trötthet inte bara berodde på sjukdomen utan även på grund av vad jag åt.

Den spännande tanken fick jag för ca två år sedan när jag kom i kontakt med LCHF. Det hade hjälpt så många att gå ner i vikt och tom. bli friska från sin diabetes. Tänk om det kunde hjälpa mig att må lite bättre.

Det var när min sambos bror började att äta stenålderskost som jag började läsa på allt mer på internet. Han gick ner i vikt och såg starkare och friskare ut för varje gång man såg honom. Han var som en helt ny människa och blev tom. av med sin hemska astma.

Min sambo hade samtidigt väldiga matallergier och magproblem (IBS) och kunde äta allt färre saker.
Han fick andningsproblem, kände sig svag och sprang på toaletten tio gånger om dagen.
Han började med stenålderskost och åt bara kött, ägg, grönsaker, frukt och bär. Redan efter någon dag hade magen lugnat ner sig och han började känna sig allt friskare. Efter någon vecka kunde han äta saker han inte ätit på flera år, som ost, grädde, paprika, svamp, mm.

Då tyckte jag självklart att det var värt att testa. Tänk om det helt plötsligt fanns en chans att bli bättre.
Jag har sedan min MS diagnos bara fått höra att jag antagligen aldrig kommer att bli bättre, men om jag har tur så blir jag kanske inte sämre heller.

Så det var en väldigt spännande tanke.

Jag började att ta bort allt mjöl. 
Pasta, bröd, kakor, bullar och annat var väldigt lätt att ta bort när man vet vilken skada de gör för kroppen. Det var bara att tänka på hur blodsockret stiger, kärlen fräts sönder samt hur mycket mindre näring man kan ta upp pga. de avlagringar i tarmen de orsakar.

Jag drog ner på kolhydrater till ca 15g/ dag. De få kolhydraterna jag åt bestod av grönsaker, bär och nötter.
Det var också en enkel förändring när man förstod vilken skillnad det gjorde med blodsockret och belastningen på kroppen.

Istället för energin från kolhydrater gick jag nu över till att använda fett.
Det betydde att jag måste börja äta mycket mer fett. Det var inte en riktigt lika enkel omställning.
Jag har varit fettskrämd hela livet och är uppväxt på lättmjölk och margarin (alltså nästan inget fett alls). Jag kunde verkligen inte bara börja äta smör direkt ur paketet och bara tanken på en vit, sladdrig fettrand på köttet fick mig att kväljas.
Jag åt feta ostar, turkisk yoghurt, oliver, avokado, nötter, mm och det gick alldeles utmärkt. Jag blev mer och mer van med fett och idag är det inga problem att äta smör ur förpackningen, fläskkarré eller tom. benmärg.

Men hände det något då?
Ja, absolut. Jag fick mer och mer energi. Jag behövde inte längre gå och sova flera gånger om dagen och kunde vara med mer vid kvällsmat, läxor och nattning av barnen. Jag blev helt plötsligt mer delaktig i familjen, vilket var helt underbart.

För ett år sedan hörde jag talas om dr. Terry Wahls (se filmen under fliken föreläsningar) och hennes underbara historia om hur hon ätit sig frisk från sin MS.
Jag konstaterade att jag åt väldigt likt henne, men att jag behövde lägga till mycket mer grönsaker och sluta med mjölkprodukter.
Jag började att koncentrera mig på grönsakerna och i februari i år slutade jag helt med mjölkprodukter. 

Efter det utmanade jag mig själv att gå ut och gå mera och startade den här bloggen.

Det har gjort att jag förstår hur pass mycket bättre jag verkligen har blivit. Jag har fått något som går att mäta, istället för att bara lita på känslan.
I februari när jag började mina promenader så gick jag ca 2 -3 km åt gången. Jag blev väldigt slut och skakade i benen efteråt. 
Idag går jag ungefär en mil om dagen och har ändå energi över till annat. Jag tränar yoga hemma nästan varje dag och går till gymmet och styrketränar då och då.

Det är en stor förändring från att sova flera gånger per dag och sitta inne i flera veckor i sträck.

Jag har fått ett helt nytt liv igen helt enkelt.


12 kommentarer:

  1. Hej Maria!

    Hur har din kostomläggning påverkat omfattningen av din medicinering? Har du kunnat minska, alternativt ta bort mediciner?

    Tack för en fin och bra blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tog bara bromsmedicin i ett år efter att jag blev sjuk. Jag hade lite andra bl.a muskelavslappande ett tag längre men vid min kostomläggning hade jag inga mediciner. Hade då haft inställningen att jag har progressiv MS och skulle bli sämre i alla fall...

      Radera
  2. Härligt att du fått så positiva effekter av din kostomläggning!

    SvaraRadera
  3. Jag har till och från läst din blogg i nåt år, tack för den, den är bra!
    Om du inte redan gjort det, så kolla:
    http://coolinginflammation.blogspot.se/
    Hälsn BosseB

    SvaraRadera
  4. Tycker verkligen om att läsa din blogg :) Den ger mej bra inspiration o gör mej mer o mer övertygad om att jag är på rätt spår när det gäller min kostomläggning. // www.schan1.blogspot.com

    SvaraRadera
  5. Gillar verkligen din blogg och din hälsoresa, nu är det dags att uppsatera, vill vea hur du mår

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag la ut lite gamla inlägg och har tänkt att ta en paus i skrivandet. Just nu är det 100% fokus på CrossFit. Går tillsammans med min sambo under sommaren och hoppas att kunna lära mig så mycket att jag kan klara mig själv i höst.
      Blir bättre och bättre av kosten och känns som om Crossfit kan ta mig ytterligare nivå.

      Radera
  6. Hoppas sommaren och träningen gått bra för dig och att du mår fint!

    SvaraRadera
  7. Du är väldigt duktig & en inspiration, det är så svårt att lägga om kosten till LCHF jag har startat flera ggr men ramlat tillbax i gamla matvanor. Jag har läst & lyssnat på föreläsningar om LCHF & jag är numera övertygad om att kolhydrater är boven till det mesta inom mat känslighet av olika slag så jag hoppas att jag en dag ska klara det & gå ner i vikt så att livet blir lite enklare.
    Kram :)

    SvaraRadera
  8. Hej Maria! Jag har läst din blogg och blivit väldigt intresserad av din kostomläggning. Har en man med MS sedan 13 år och försöker att lägga om kosten, men det är inte lätt, han är inte så motiverad.
    Vi bor i Borlänge och är aktiva inom Neuroförbundet. Varannan torsdag har vi en "prata skit"-cirkel, där vi träffas både anhöriga och MS-sjuka och pratar lite om allt möjligt. Vi är ca 10-12 personer på träffarna.
    Nu undrar jag om Du skulle ha möjlighet att komma till någon av dessa träffar och prata om och inspirera oss om detta med kosten.
    Du kan höra av Dig till mig antingen via din blogg eller via mail: ingrid.wahlback@bredband.net.
    Om jag har förstått det rätt så bor Du i Dalarna. Vi ersätter Dig naturligtvis med de omkostnader Du har.
    Hälsningar Ingrid

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej!
      Vore trevligt att träffa er.
      Har skickat ett mail för några dagar sedan.

      Med vänlig hälsning Maria

      Radera

  9. GÅR DET ATT ÄTA SIG FRISK OCH LAGOM VIKTIG ?


    Mitt svar på det är ja - därför att med dr Annika Dahlqvists artegna = hälsobringande LCHF-kost = bara ca 20 % av socker och kolhydrater (normalkosten innehåller 60-70 %) - till förmån för mera av animaliskt fett, smör, vispgrädde osv och ekologiskt vegetabiliskt fett av typ kokosolja och olivolja, sedan mer än fem år tillbaka, så har jag blivit av med min livshotande kärlkramp sedan drygt tre år tillbaka.


    Jag är lagom viktig = jag mäter 1,81 m över marken jag går på, väger ca 70 kg och är numera frisk som en nötkärna = jag har ej ont någonstans och äter inga mediciner - trots att jag är drygt 74 år LivsErfaren.

    Om detta skrev jag ett brev till en kompis om 2013 - och det finns på nätet här. Professor Göran Sjöbergs kåseri om livsfarliga kolhydrater går ej av för hackor heller - om hen så säger.


    Jag köper numera också företrädesvis sådant som är ekologiskt odlat = sådant som ej är gödslat med rötslam, konstgödsel och ej är sprutat med bekämpningsmedel.

    Tränar gör jag aldrig - men en timmes promenad i lugnt tempo blir det som vanligast varje dag. Det har jag hållit på med sedan mitten av 1970-talet. Det mår min Kropp helt enkelt utmärkt bra av.

    Dans på parkett blir det numera också minst en gång per vecka. Det är också vitaliserande - minst sagt.

    SvaraRadera